Innehållsförteckning
- Varför kan ni inte protestera i parken, på trottoaren eller framför riksdagshuset?
- Varför skulle civil olydnad vara rättfärdigat? Varför skulle uppror skapa förändring?
- Vill ni ersätta den representativa demokratin eller störta det nuvarande systemet?
- Vad är relationen mellan Elokapina och den internationella Extinction Rebellion?
- Vem financierar Elokapina
- Vad är relationen mellan Elonvaalijat och Elokapina?
- Har Elokapina ledare?
- Vad är rörelsens grundarnas ställning i rörelsen?
- Har Extinction Rebellion klassificerats som organiserad brottslighet i Storbritannien?
- Har Elokapina nämnts i Finlands inrikesministeriets lägesrapport om våldsam extremism?
- Borde inte klimatförändring i första hand motarbetas genom konsumtionsval? Handlar det inte i sista hand om individens val?
- Finlands andel av de globala utsläppen är pytteliten, hur kunde vi påverka något?
- Varför raderar ni kommentarer från dem som inte håller med er på sociala medier?
Varför kan ni inte protestera i parken, på trottoaren eller framför riksdagshuset?
För att då blir vårt budskap om det akuta klimat- och naturnödläget samt det existentiella hotet vi möter för lätt att ignorera. Vi har bråttom, och fredlig civil olydnad står i proportion till situationens allvar.
Man har varit medveten om klimatförändringen redan i fyrtio år, och åtgärderna för att lösa problemen har sedan dess funnits, men ändå är världen på väg mot tre graders eller i värsta fall 4,3 graders uppvärmning. Finland har förpliktat sig till att begränsa uppvärmningen enligt Paris klimatavtalets 1,5 graders mål, men har redan om tre år överskridit Finlands egna utsläppsmål. Enbart Finlands officiella 2035 kolneutralitetsmål kräver fördubblande fördubblade utsläppsförminskningar (sida 17). Det är alltså motiverat att säga att protester och medborgarengagemang inte hittills varit nog och att våra makthavare misslyckats med tillräckliga klimatåtgärder.
Därför måste situationens allvar ytterligare understrykas. Därför utövar vi civil olydnad. Vi förstår att vissa former av civil olydnad, till exempel att blockera gator, orsakar besvär och är orättvisa mot enskilda individer.[^säkerhet] Vi ber om ursäkt. Vi skulle gärna göra något annat, men vår nuvarande situation är så allvarlig att vi måste göra också obehagliga saker för att fästa uppmärksamheten på klimatkrisen. Vi har inte längre någon tid att vänta och hoppas på det bästa. Vi behöver bättre klimatpolitik just nu. Vi vill ha en värld där också framtida generationer kan leva mänskligt liv, men med nuvarande politiska åtgärder är det inte möjligt.
Läs Elokapinas aktionskonsensus.
Varför skulle civil olydnad vara rättfärdigat? Varför skulle uppror skapa förändring?
Socialvetenskaplig forskning stöder starkt tanken om att fredlig civil olydnad är en av de mest effektiva sätten att skapa snabb samhällelig förändring. Vi är uppriktiga med vår strategi: Målet för denna sorts direkt aktion är att hela tiden få mer människor med, så att det politiska systemet och andra inflytelserika aktörer måste reagera. Visste du att civil olydnad spelade en central roll i Finlands självständighet? Genom civil olydnad har också varit ett viktigt verktyg i att uppnå kvinnors rösträtt samt slutet på segrationen.
Civil olydnad är en del av demokratins verktygslåda. Deltagaren ställer upp med eget namn och ansikte, och tar ansvar för de rättsliga påföljder som lagen föreskriver. Också Elokapina agerar enligt denna princip.
Civil olydnad är rättfärdigat då handlingen för fram ett verkligt problem. Problemet och aktionens olägenhet kan jämföras med varandra
Klimatförändringens allt snabbare accelerering, förstörelsen av naturen, sjätte massutdöendet och den mänskliga civilisationens kollaps under detta århundrande är så pass stora existentiella hot, att störningen från fredlig civil olydnad kan betraktas som obetydlig. Då vi nämner civilisationens möjliga kollaps, överdriver vi inte. På grund av allt detta anser vi att vi lever i en sådan stund i världshistorien, där uppror är vår moraliska skyldighet.
Vill ni ersätta den representativa demokratin eller störta det nuvarande systemet?
Elokapina motsätter inte den representativa demokratin. Vi kräver att den förstärks genom medborgarforum, för att skapa verklig deltagandedemokrati. Medborgarforumet söker lösningar till svåra valperiodsgränser överskridande frågor så som klimatförändring och förlust av biologisk mångfald, som regeringen och partierna inte kunnat lösa trots folkets beviljande 1. Den nyaste forskningen indikerar också att politikerna vill göra mer, men de har för bråttom med den dagliga marknadsorienterade politiken för att bemöta utmaningar på systemnivån. Förutom detta orsakar också lobbing och intressegruppers makt, samt korta valperioder och regering-opposition konstellationen problem för att få igenom större reformer, även fast de uppfattas strikt nödvändiga.
Medborgarforumet som behandlar klimat- och miljöfrågor består av en mängd vanliga människor valda genom slumpmässigt urval: forumets medlemmar representerar jämt hela landets åldersgrupper, kön, etnicitet, utbildningsnivåer och regioner. Forumet samlas i loppet av många månader och får de resurser som behövs. Medlemmarna får höra sakkunskap angående ämnet från olika experter, samt erfarenhetskunskap från gemenskapens utsatta personer. Processen faciliteras av professionella faciliterare, och opartiskheten övervakas av en självständig enhet. Beslutsbefogenheten är alltid medborgarnas. Ändamålet är att i lugn och ro utan politisk press söka svar till de ställda frågorna, så att det råder allmän enighet om de bästa lösningarna.
Som medborgarrörelse förbinder sig Elokapina till att förstärka demokratin, påverka på gräsrotsnivån och till att förespråka samhällelig rättvisa. Vårt mål är inte att störta de centrala institutionerna. Vi eftersträvar inte heller anarki som samhälleligt tillstånd.
Läs mer om medborgarforum.
Vad är relationen mellan Elokapina och den internationella Extinction Rebellion?
Elokapina är en självständig del av Extinction Rebellion-medborgarrörelsen, som verkar i över 70 länder. Rörelsens DNA är alltid samma – de gemensamma värderingarna och aktionskonsensus och de tre viktigaste kraven. Olika grenarna av rörelsen modifierar sina krav att passa sin omgivning. Varje gren, även Elokapina, gör sina beslut självständigt och definierar själv sina tillvägagångssätt. Varje gren avgör också själv sin relation till andra grenar, och representerar i princip bara sina egna åsikter. Samarbete är ändå en styrka, och lika grenar inspirerar och delar med sig material och utbildningar till gemensam användning.
Vem financierar Elokapina
För närvarande (10/2021) får Elokapina finansieringen som behövs för verksamheten från två källor.
En del av kostnader delas inom kollektivet så att rebellerna köper de nödvändigheter och tjänster som behövs på egen bekostnad, och kostnaderna delas mellan frivilliga rebeller på frivillig basis.
Å andra sidan stöds klimatverksamhet delvis av Elonvaalijat ry, genom vilken privatpersoner har kunnat göra små donationer till förmån för Elokapina och gräsrotsnivå-klimataktivism i allmänhet. Under 2021 har Elonvaalijat ry organiserat två småskaliga insamlingar som polisanmälts, vars intäkter har stött Elokapinas verksamhet. Du hittar syften som stöds av insamlingar i detalj och mer information om Elonvaalijat på: https://elonvaalijat.fi
Du kan erbjuda annat stöd och solidaritet till Elokapina och rebellerna på tue@elokapina.me
Vad är relationen mellan Elonvaalijat och Elokapina?
Elonvaalijat ry är en självständig förening grundad av enskilda individer i augusti 2019, som stöder Elokapinas aktioner bl.a. genom att administrera personregister och möjliggöra tillstånd för penninginsamling. Elonvaaliat har ingen makt över Elokapinas beslutsfattande, och föreningen deltar inte heller i Elokapinas aktionsplanering. Liksom Elokapina, är också Elonvaalijat partipolitiskt obunden. Mer information om Elonvaalijat hittar du på föreningens nätsida : elonvaalijat.fi.
Har Elokapina ledare?
Elokapina har inga hierarkiska maktstrukturer eller ledare. Vi är en decentraliserad medborgarrörelse på gräsrotsnivån, styrd av autonomiska principer. Anslutning till rörelsen sker genom att ta del av en aktion eller aktionsplaneringen. I Elokapina arbetar man som del av grupper eller arbetsgrupper, som ansvarar för sina ansvarsområden. Begränsningen av ansvarsområdena bestäms mellan grupperna. Gemensamt för alla grupper och rebeller är rörelsens värden, målsättningar och krav. För mer detaljer, se Elokapinan itseorganisoitumisen opas (på finska).
Vad är rörelsens grundarnas ställning i rörelsen?
I första mötet för Extinction Rebellions finska sektion Elokapina deltog cirka 20 intresserade personer. En del av dem är fortfarande aktiva, en del inte. Elokapina har inga hierarkier eller ledare. Samordnare för grupper som genomför aktioner, samt arbetsgrupper som stöder aktionerna uppmanas att bytas ut med 3–6 månaders mellanrum, för att verksamheten skulle hållas så dynamiskt som möjligt, och för att förebygga maktens kumulering. Grundarmedlemmarna har ingen särskild maktposition i rörelsen. Extinction Rebellion UK:s ursprungliga grundare var ca 15 personer. Fast också XR UK:s verksamhet är autonomisk och decentraliserad, är det förståeligt (fastän inte önskvärt), att de ursprungliga grundarna fått mer synlighet än många andra. Speciellt media gillar att skriva artiklar om intressanta och synliga ansikten utåt. En del av Extinction Rebellion UK:s grundare är fortfarande aktiva, en del inte.
Hur förhåller sig Elokapina till Roger Hallam?
Roger Hallam är en av XR Storbritanniens grundarmedlemmar, och har blivit känd över vissa motstridiga uttalanden, där han har ansetts bland annat att uppmana folk till våld emot den politiska och ekonomiska eliten, samt förringa Holocausten. Extinction Rebellions grenar har tagit avstånd ifrån dessa uttalanden. En del av kommentarerna har yttrats då Hallam var del av XR UK, en del efter det. På grund av kritiken har Hallam avgått från sin roll som representant för XR UK. Hallam har också grundat en ny rörelse utanför XR.
Hallams spekulationer om våldsanvändning är emot Elokapinas och Extinction Rebellions värden och aktionskonsensus . Varje rebell i Elokapina bider sig till ickevåld,och vi accepterar inte våld i någon form. Därtill ser vi att Holocausten inte är något som får förringas.
Hallam har tidigare deltagit i XRs strategiplanering, hållit föreläsningar om ämnet, och föreslagit att staters regeringar borde uttryckligen borde störtas och ersättas med medborgarforum. Detta är varken Elokapinas eller XR UK:s strategi. Elokapinas tillvägagångssätt är att radikalt synliggöra klimat- och miljökrisen genom fredlig civil olydnad. Vi utgår ifrån att medborgarnas vilja uttrycks tillräckligt med civil olydnad, som skapar tryck för beslutsfattarna, som i sin tur måste verkställa tillräckliga åtgärder för att hantera klimat- och miljökrisen – eller grunda ett medborgarforum som bestämmer om frågorna. Elokapina siktar inte på samhällelig anarki eller att kullkasta samhälleliga institutioner. Hallam har också på sina föreläsningar talat om hur störtandet av regeringen kommer kräva dödsoffer, med vilket han antyder att regeringen skulle besvara fredlig civil olydnad med dödligt våld. Detta är inte Elokapinas strategi. Vi hoppas eller strävar inte för att någon skulle dö för våra ändamål. XR-protester har ordnats globalt sedan 2018 och vi har inte information om att någon skulle ha dött i någon av dem.
Har Extinction Rebellion klassificerats som organiserad brottslighet i Storbritannien?
Nej. Britanniens polis avfärdade konservativregeringens förslag om att utnämna brittiska XR till organiserad brottslighet som struntprat. Enligt polisens representant uppfattas Extinction Rebellion inom polisen som en fredlig medborgarrörelse, , som förpliktat sig till fredlig civil olydnad. Den brittiska polisen ser inte heller XR som en extremistorganisation. Att införa XR i extremistdokumentet i enheten för terrorismbekämpning är enligt polisen ett misstag.
Har Elokapina nämnts i Finlands inrikesministeriets lägesrapport om våldsam extremism?
Ja. Vi vet inte varför. Nämningen känns absurd, då kärnan i Elokapinas alla konversationer och aktioner är icke-våld. Läs vårt svar till Maria Ohisalo på finska här: Avoin kirje sisäministeri Maria Ohisalolle asiaa koskien.
Borde inte klimatförändring i första hand motarbetas genom konsumtionsval? Handlar det inte i sista hand om individens val?
Förändringen måste alltid börja nånvart, och den minsta möjliga agenten i samhällelig förändring är individen. Trots allt är klimatförändring ett så oöverträffat stort problem, att individen kan känna sig maktlös, vilket igen igen påverkar tilliten på att andra individer gör sin andel för klimatet. Individualistiskt synsätt kan därför passivera och i värsta fall förhindra människor från att agera.
Fast klimatåtgärder är nödvändiga också på individnivå, är de enligt undersökningar inte alls tillräckligt. Individens möjliga konsumtionsval är också begränsade i samhällets inramning. Tal som centrerar på individuella val tar uppmärksamhet ifrån hur de signifikanta utsläppskärningarna kan uppnås. Strukturerna måste ändras. För att återvända till planetens bärförmåga, måste vi ändra den innersta kärnani ekonomin: : producera mycket mindre energi och konsumera mycket mindre. Betydande förändringar behövs på den samhälleliga systemnivån, vilket betyder maktutövning på den legislativa nivån.
Elokapina eftersträvar att lösa detta problem genom att kräva och sätta press på politikerna så att tillräckliga reformer sker, och genom att berika den offentliga debatten och därigenom den gemensamma viljan som behövs för att förändring i denna storleksklass kan ske.
Finlands andel av de globala utsläppen är pytteliten, hur kunde vi påverka något?
Klimatförändring är inte bara en utmaning på global nivå utan också nationell, där varje land måste göra sin andel för att besvara utmaningen. Genom att vara en del av en global rörelse som verkar i över 70 länder kan Elokapina agera på båda nivåerna, fast prioriteringen ligger på att påverkade de plan som ligger närmast medborgarna och nationella regeringar.
Vi finländare har ett ansvar att ändra på vårt beteende: fast Finland proportionellt är ett litet land, är den enskilda finländarens koldioxidavtryck ett av de största i världen, över dubbelt större jämfört med en invånare i Kina och fem gånger större än en invånare i Indien.
Från den historiska rättvisans synvinkel har vi också producerat utsläpp betydligt längre än många utvecklingsländer. Skillnaden mellan de kumulativa utsläppen mellan det globala norra och globala södra är enorm. I rättvisans namn borde länder med en längre utsläppshistoria, Finland medräknat, minska sina utsläpp i snabbare takt.
Vi har också tillgångar till förändring: Finland är en del av de välbärgade nordiska länderna, där de offentliga institutionerna fungerar väl och som lyser på topp i en mångfald olika jämförelser, är utomordentligt kunnig i att göra snabba nödvändiga förändringar. Vi finländare minns också den historiska erfarenheten av återuppbyggandet av samhället efter andra världskriget, som den kommande ekologiska rekonstruktionen kan jämföras med. På den internationella arenan finns ett starkt behov av uppmuntrande förebilder, vilka större länder med långsammare förmåga att genomföra reformer kan följa.
Varför raderar ni kommentarer från dem som inte håller med er på sociala medier?
Vi raderar inte kritiska kommentarer om de är sakliga. Vi strävar efter att hålla diskussionen relevant och att respektera andra. Vi tar bort eller döljer kommentarer som är personligen kränkande, våldsamma, innehåller hatretorik eller klimatförnekande kommentarer (dvs. kommentarer som förnekar klimatförändringar). Klimatförändringen är inte en åsiktsfråga, utan en fråga som vetenskapen är enig om.
Klimatförnekelse är en fördröjningstaktik som sprids av vissa intressegrupper och som har använts i årtionden för att bromsa klimatåtgärder. Klimatförnekelse och fördröjning dödar människor och andra djur. Vi kommer därför att ta bort klimatförnekande kommentarer och inte delta i meningslösa debatter om en fråga som det redan råder en klar konsensus om inom klimatvetenskapen. Vi kommer att fokusera våra resurser på att kräva nödvändiga klimatåtgärder och öka medvetenheten om krisens allvar.
Våra krav
Principer och värderingar
Aktionskonsensus
FAQ
-
Opinionsunderökningar visar att 89% av finländarna tror att klimatförändring är ett allvarligt problem, , och bara 1% tror, att klimatförändring inte behöver åtgärdas alls. ↩